Vi finns för att...

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

I en serie av texter under sommaren kommer du att få läsa om hur vi på Ölands folkhögskola arbetar med statens syften med att stödja folkbildningen. Det är riksdagen som beslutar om statens stöd, och stödet presenteras i fyra punkter. Fyra olika lärare kommer att berätta om sitt arbete med varsitt syfte.

Statens syften med stödet till folkhögskolor är att:

  1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
  2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
  3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
  4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Lotta Haglund, lärare i svenska som andraspråk, berättar hur hon arbetar med syfte nummer 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Precis som mina kollegor har jag arbetat med folkbildning under året som gått. Jag har arbetat med att bilda unga nyanlända pojkar som vid det här laget är unga vuxna.

De flesta av dem har en mycket torftig skolgång tidigare så vi lärare behöver vara med och skapa referensramar i den svenska och västerländska världens värdegrunder och kultur.

Jag har arbetat med det svenska språket genom litteraturen och på så sätt har vi både fördjupat oss i språket samtidigt som vi trängt in i litteraturens värld. Jag har valt att ha högläsning av klassiker med deltagarna och på så sätt förbättrat hörförståelsen. Jag märker att det är alltmer sällan som de fastnar och vill ha något ord översatt. De har med tiden fått en sådan trygghet i att de förstår sammanhanget och att det inte känns farligt att inte förstå precis vartenda ord. Dessutom läser vi bland tillsammans så att de kan härma mig och känna hur ljuden känns att uttala. De får också läsa högt själva för att träna sig i att avkoda texten.

Jag har funderat mycket och letat för att hitta litteratur som kan intressera dem och locka dem att själva vilja läsa. Unga män i deras ålder vill både ha spänning och romantik. Den första boken vi läste tillsammans i år var Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas. Den var otroligt spännande. Vi diskuterade också om det är rätt att hämnas. Avslutningsvis såg vi filmen.  Deltagarna var mycket engagerade.

Därefter läste de tre sagor ur tusen och en natt. Jag trodde att jag kunde låta dem läsa själva i klassrummet och svara på uppgifterna i boken men det gick så där. Mycket bättre när jag läser högt för dem.

Sista boken vi läst detta skolår är Romeo och Julia. Jag valde den som tecknats ner av munken Matteo Bandello. Det blev mycket gripande och även fast alla visste hur det skulle gå kom det utrop av besvikelse i klassrummet när Romeo tog sitt liv. Vi använde samma metod som med Greven av Monte Cristo. Alla böcker vi läst har varit lättlästa.

Naturligtvis har vi också studerat grammatik parallellt med vår läsning och också jobbat med att skriva.

Vi har lyckats att både att höja deltagarnas kunskaper i svenska men också att få en allmänbildning i främst den västerländska litteraturen. Jag hoppas att vi skapar läslust och ökar intresset för litteratur som konstform. I höst kommer vi att ta tag i den afganskfödde 1200-talspoeten Rumi.

Lotta Haglund

Kursföreståndare Allmän kurs svenska som andraspråk.