Hållbar utveckling

HÅLLBAR UTVECKLING?

Hållbar utveckling som begrepp kan vara smått problematiskt. Kan utvecklingen verkligen vara hållbar, är det inte det vi har lärt oss att det är just utvecklingen som lett till den ohållbara situation vi befinner oss i idag? Utan förändring, eller omställning, kan vi inte prata om hållbarhet. Med förändringen följer förhoppningen om en hållbar framtid. Vi behöver förändra vårt sätt att konsumera. En fortsatt konsumtion av saker, kläder, mat, tekniska prylar etc som äter upp vårt jordklot, det är det verkliga hotet för en hållbar framtid. Det vet vi. Men vi verkar inte riktigt veta vad vi ska göra istället.

Handlingsplan

Inför läsåret 18/19 antog vi som arbetar på Ölands folkhögskola en handlingsplan med tre mål:

–          Varje deltagare är och ska vara medskapare i skolans verksamhet. De ska ha och uppleva att de har reellt inflytande
på utbildningen och hela skolans miljö.

–          Skolan, medarbetarna och deltagarna, ska arbeta för att alla ska kunna trivas på skolan och i boendet hela året.

–         Skolan, medarbetarna och deltagarna, ska göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv och på så sätt
minska vår gemensamma miljöpåverkan.

Vi formulerade också ett antal delmål som vi försökt arbeta med under året.  Flera av dessa kommer vi fortsätta arbeta med under kommande läsår. Eftersom det här är ett pågående arbete och att omställningsarbetet att bli mer hållbara är en process som är ständigt pågående så genomför vi förändringar under läsårstid. Vi vet inte alltid vad som kommer att förändras eller hur, men vi vet att du kommer att få vara med om våra försök att arbeta för en bättre framtid. Förändringar kan vara både spännande och jobbiga, särskilt jobbiga är förändringar som du inte är så sugen på. Så kan det bli. Och det är helt okej att det är jobbigt. Vi gör det tillsammans!

Maten på skolan

Under det här läsåret har vi arbetat med en omställning av maten på skolan. Du som bor på skolan betalar för frukost, lunch, för- och eftermiddagskaffe samt middag under vardagarna. Du som inte bor på skolan betalar för lunch samt för- och eftermiddagskaffe. Maten är en central del av vår verksamhet och i alla människors liv. För oss i Sverige beräknas 20-25% av våra utsläpp bero på den mat vi äter. Alltså har det stor betydelse vad vi äter. WWF har tagit fram ett koncept som kallas One Planet Plate. Här finns två kriterier att ta hänsyn till:

–          Biologisk mångfald

–          Koldioxidekvivalenter

För att nå kriteriet för biologisk mångfald behöver t ex spannmål, morötter, potatis, raps och lök vara ekologiska. Dessutom ska det kött och den fisk som serveras ha s k grönt ljus i WWF:s kött- och fiskguide .

Koldioxidekvivalenterna per person och vecka ska ligga på max 11 kilo. Det här innebär att ingenting utesluts ur kosten, men proportionerna förändras. Nötkött beräknas orsaka 27 kg CO2e/kilo kött.Det blir uppenbart att det inte finns utrymme för så mycket nötkött då om vi vill äta och dricka under resten av veckan.

De ekologiska kriteriet i OPP uppnådde vi, förutom animalierna, med råge redan innan vi påbörjade den här arbetet. Under det första kvartalet 2019 var 57% av den summa som skolan köpte livsmedel för ekologiska. En ökning från det sista kvartalet 2018 då siffran var 41%. När vi började beräkna lunch- och middagsmenyns CO2e-nivå låg vi på 15-16 kg CO2e/person och vecka. Ni ligger vi på 5-6 kg CO2e per person för lunch och middag, måndag till fredag.

Förändring tar tid och är inte alltid lätt. Men vi anser att vi måste börja, för vi har inte lång tid på oss att ställa om till en hållbar framtid.